|
“Försöksverksamheten med lärlingsutbildning har varit en framgång”. Det mener hovedsekretær Peter Holmberg (bildet) og Nationella lärlingskommittén som med Per Thullberg i spissen den 10/11 overleverte sin sluttrapport til utbildningsminister Jan Björklund
Til Nettavisa for fagopplæring sier Peter Holmberg om videreføringen av arbeidet:
“På konferensen 21. November tog flera personer spontant upp tanken att kommittén skulle få fortsätta sitt arbete tills dess att lärlingsutbildning hunnit få en starkare ställning i det svenska utbildningssystemet. Under punkten "stafettpinnen" diskuterade vi behovet av fortsatta insatser och vem som borde ha ansvaret för dem. Det är naturligtvis främst utbildningsdepartementet som har ett övergripande ansvar och vi har föreslagit att man tar ett Nationellt råd för kvalitetssäkring av yrkesutbildningen till sin hjälp med företrädare för parterna/branscherna och skolmyndigheter. Dessutom slår vi fast att såväl Skolverket som Skolinspektionen har viktiga uppdrag. Dessutom är branscherna och skolhuvudmännen viktiga i detta perspektiv.”
Her er noe av det som komiteen skriver i den siste rapporten sin:
Försöksverksamheten har i flera avseenden varit framgångsrik.
Intresset från elever, huvudmän och arbetsplatser har
varit betydligt större än vid tidigare försök att etablera lärlingsliknande
utbildningar. Det finns en betydande potential i lärlings-
utbildningen, men mycket återstår dock i fråga om att säkerställa
och utveckla främst kvaliteten.
Sammantaget har arbetslivet i form av såväl branschorganisationer
som enskilda företag önskat en ökad tydlighet kring roller,
ansvarsfördelning och kvalitet inom den gymnasiala lärlingsutbildningen.
I den fortsatta utvecklingen av lärlingsutbildningen har
därför branschorganisationerna en mycket viktig roll när det gäller
att etablera hållbara strukturer och kommunicera gemensamma
riktlinjer och kvalitetsprinciper. Frågan om hur de nationellt fastslagna
strukturerna och processerna ska implementeras lokalt måste
liksom för utbildningssystemet i övrigt, fortsatt hanteras lokalt för
att bibehålla lärlingsutbildningens lokala styrka och drivkraft.
Enligt Kommitténs bedömning utgör det nya kravet på ett
formbundet utbildningskontrakt ett viktigt första steg för att skapa
förutsägbarhet och en tydlig rollfördelning i enlighet med våra tidigare
förslag.Nationella lärlingskommittén har haft regeringens uppdrag att följa försöket med gymnasial lärlingsutbildning, främst ur arbetslivets perspektiv. De överlämnar i dag betänkandet ”Gymnasial lärlingsutbildning - med fokus på kvalitet!”(SOU 2011:72).
Kommittén redovisar nu sina slutgiltiga rekommendationer. Utgångspunkten är att det ska kunna ordnas en kvalitativ, likvärdig och rättssäker utbildning som samtidigt är så flexibel att den passar olika typer av yrken och arbetsplatser.
Genom gymnasiereformen 2011 kommer alla nationella yrkesprogram
även att kunna erbjudas som lärlingsutbildning. Gymnasial
lärlingsutbildning utgör nu en alternativ, parallell väg till yrkesexamen
inom gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesutbildning kan
således erbjudas dels som i huvudsak skolförlagd utbildning med
minst 15 veckor på arbetsplats, dels som gymnasial lärlingsutbildning
med minst 50 veckor på arbetsplats.
Ungdomar lär på olika sätt och för många ungdomar fungerar en
skolförlagd yrkesutbildning alldeles utmärkt. För andra erbjuder
ett lärande huvudsakligen förlagt till arbetslivet ett bättre alternativ.
Dock ställer lärlingsmodellen alltid stora krav på elevens motivation
och egna ansvarstagande, ofta större än för det skolförlagda
alternativet.
Om instruktørordningen:
Deltagande i handledarintroduktion bör också vara
en förutsättning för beviljande av statsbidrag. Därutöver behövs en
mer omfattande handledarutbildning, som är branschanpassad och
tar fasta på metodik.
Om et nasjonalt råd:
Att etablera ett nationellt råd för kvalitetssäkring av yrkesutbildning
undersöks i samband med att Nationella lärlingskommittén
avvecklas Ett sådant samrådsorgan kunde vara direkt knutet
till utbildningsdepartementet och ha till uppgift att arbeta med
övergripande kvalitetsfrågor inom yrkesutbildningen och särskilt
lärlingsverksamheten åtminstone under en uppbyggnadsperiod.
Rådet kan utgöra ett forum där företrädare för arbetsmarknadens
organisationer, i likhet med i andra lärlingsländer, kan ta initiativ
och få mer inflytande över utbildningen. Ett sådant råd, som också
ska innehålla skolmyndigheterna, kan värna om lärlingsformens
kvalitet och särart men också bevaka yrkesutbildningens specifika
förutsättningar och behov.
Om lokale styringssorgan:
Nu har alltså regering och riksdag beslutat att den lärlingsutbildning
som kommer att bedrivas inom ramen för de reguljära
yrkesprogrammen i gymnasieskolan från och med hösten 2011 inte
kommer att formas via särskilda lärlingsråd. Det kommer att räcka
att skolorna inrättar lokala programråd för samråd med arbetslivets
intressen.
Les mer:
http://www.nationellalarlingskommitten.se/userfiles//SOU2011_72.pdf
|
